Ja vad ska man säga, helgen började mycket bra, trevligt och fin!
Vi åkte till Lerdala på lördasskvällen och det var trevligt!
Dock möttes vi av en mindre trevligt sak på vägen hem efter att ha ätit lite mat på Statoil i ryd.
En stor trafikolycka vid Igelstorp, brandbilar, poliser, ambulanser, bärgningsbilar och ambulanshelikopter.



Vi fick åka förbi på en väg som var bredvid, och då såg jag bilen, den blåa golfen, då kom det upp mååånga tankar i mitt huvud! Uschamej! Fick en sådan otrolig olust kännsla! Usch, ryser bara jag tänker på det!

När vi väl kom hem så gick Henrik en sväng med Ludde och jag gick upp, klockan var mycket och jag var jätte trött, då ringde telefonen, det var mamma hon undrade om vi kommit hem som vi skulle och berättade då vem det var som var med i olyckan, det var precis så illa som jag trodde! Det var hon: Sandra, hjärnan bara stannade upp och tänkte inte alls när jag fick reda på det!
jag fick prata med lillebror som visste mera om läget, då hans kompis var en av de första som var på plats.
Hon var död, helt obeskrivligt och jättesvårt att förstå!
Klädde på mig kläderna och gick ner på gården och tröstade och pratade lite med mina vänner som jag såg stod där nere.
berättade vad jag hört och allt bara föll omkull!

Det blev inte mycket sömn den natten kan jag säga, det blev en lååång natt!
sökte på nätet och fick reda på lite mera om olyckan, lyssnade på radion och så också.
Allting var så surrialistiskt, helt obegripligt!

Somnade välle efter 5 någongång och sedan så vaknade jag vid 8 igen och kunde inte somna om, gick upp och kollade på text tv och där stod det, två st döda i frontalkrock! en 22årig kvinna och en man på 68år.
Nu så fick man det bekräftat  och man visste att det inte bara var rykten. (För de sprider sig ju ganska så snabbt här i Kbg annars)

kan fortfarande inte förstå att hon är borta! Läser lite om olyckan i olika tidnigar och så, känns så fel på något sätt!
Går flera ggr om dagen ut på balkongen och tittar ner mot hennes lgh och allt känns helt overkligt!


Sandra du vet att vi tänker på dig och önskar att det inte skulle ha blivit så här! Varför tog du bilen och åkte iväg!?
Vi tänker på dig och hoppas att du har det bra där du är nu!
Sänder även en stor varm kram till hennes anhöriga!